Hur svårt kan det vara? Min tvättid = jag tvättar, din tvättid = du tvättar! Är det jättesvårt att hålla reda på?
Ja, tydligen kan inte mina grannar klockan eller kalendern eller vad det nu är som felar. Nu tar min tvätt dubbelt så lång tid, för jag fick bara en maskin. Jippi.
Nu har tydligen Apple fått för sig att skriva att vissa inställningar är frivilliga. Eller så har det alltid stått så. Det är i alla fall svårt att förklara att vissa frivilliga uppgifter är obligatoriska…
Ibland blir jag bara så irriterad på allting! Helt utan anledning först, men sedan får jag alltid bekräftelse på att världen suger.
Bara ett sådant faktum att jag inte vågar publicera detta inlägg på min lunch fast jag skriver det på min telefon… för chefen har sagt till om bloggposter på lunchen förut. Spelar det roll om jag gör det från arbetsdatorn? Får jag skriva vad jag vill på min telefon på min obetalda tid och publicera efter arbetsdagens slut?
Jag förstår inte reglerna och vet därför inte var gränserna går.
Lingonvecka är det också. 
Det har blivit alldeles ljust och fint ute. Var är mina solglasögon? Jag blir ju bländad!
Jag kommer säkert att bli beroende av de där lugnande tabletterna jag måste äta hela tiden!
Eller överdriver jag?
Saker och ting började ju nästan ordna upp sig, och så får min mage för sig att jävlas. Den är full med luft. Vad ska det vara bra för nu då?
Det här trodde man ju inte, men nu var det faktiskt lite förjävligt här. Alltså här. På förjävligt. Det är lite småjävligt bara att meningsuppbyggnaderna blir tjatiga när man ska förklara vad som var förjävligt. Det är förjävligt att det är just på förjävligt det är förjävligt.
Såhär; först dök det upp en ”follow”-knapp som gjorde att jag inte kunde vara helt säker på att det var ett ”i” där det borde vara det. Nästan helt säker kunde man kanske vara, för det var ju morran som skrivit, men inte alldeles helt. Det störde lite i ögonvrån.
Sedan hade morran refererat till tidpunkter i inlägget. Dels tiden när saker skulle hända, och dels tiden det fortfarande inte hänt. Den senare tiden hade man kunnat utläsa av när inlägget var postat. Men det visades minsann inte. Så jag fick sväva i ovisshet igen. Förjävligt.
Hade man bott i Egypten hade man dessutom varit totalt ovetande om allt detta eftersom man inte hade kunnat komma åt bloggen alls. Eller internet.
Tillråga på eländet jävlades allt med mig när jag skulle rapportera om dessa fataliteter. Bildhelvetet ville inte komma upp på servern minsann.
Nu har jag i alla fall lyckats. I win! Sug på den!
Jag har hittills varit väldigt nöjd med mitt byte av familjeläkare, men nu är jag lite lite sur. Hade tid till sköterskan kvart i 3, men än har ingen behagat att visa sig i väntrummet för att hämta mig…. morr!
Idag vaknade jag verkligen inte på rätt sida. Inte nog med att man haft en frustrerande PMS kombinerat med stress och tisbrist samt hantverkare som ringer och tjatar om viktiga val som måste göras i lägenheten som är sönder så att man inte kan bo i den. Nej, utöver trasiga budgetar som jag inte hinner gå igenom och överösning av jobb på helgen… utöver allt annat… så finns det inga rena STRUMPOR!!!
Trots att jag kastade saker omkring mig och skällde ut folk till höger och vänster löste sig inte problemet. Så nu har jag en svart och en vit strumpa. Den vita är det hål på. Jag är sur.
Man kan ju inte se när bussen kommer om det är kallt, eller om det regnar eller om någon har klottrat…
Och nu blir jag jättekall om handen för att de fick mig att bitterblogga också!
follow: RSS